En fråga som jag har fått många gånger är ” Hur bor man på college? ”. Det är en bra fråga som många både spelare och föräldrar undrar över då det kan vara något som oroar en som spelar eller förälder. Det fungerar lite olika på alla skolor då de har olika regler. På de flesta skolor behöver man endast bo på campuset under sitt första år och sedan har man alternativet att flytta ut från campus till sitt eget med vänner och lagkamrater.
Att bo på campus
För många som väljer att göra resan över atlanten för att kombinera sin sport med skola så är det första gången man bor själv. Därför har många skolor som krav att man måste bo på campus under sitt första år. Det är delvis till för att göra förändringen lättare för studenterna då det ger en känsla av sammanhörighet. Det ger även dig som student en möjlighet att lära känna ditt campus och skola, samt att du är nära till alla lektioner och träningar. Skolorna i USA är även väldigt aktiva med aktiviteter och annat kul vilket du blir del av.
Många första årselever tycker det är en trygghet att bo på campuset då du är nära till allt. Du bor även runt andra som går på skolan vilket ger dig en ytterligare möjlighet att lära känna nya människor. Varje år kommer dessutom ett x-antal nya spelare till ditt lag som också kommer bo på campus och ni kommer verkligen få chansen att lära känna varandra. Utifrån min egen erfarenhet kan jag säga att bo på campus var verkligen en trygghet då man var nära till allting och man var omringad av stora delar av sitt lag och massa andra människor vilket gjorde det lättare för en att få kompisar.
Att bo utanför campus
Efter sitt första år låter majoriteten av skolorna en bestämma om man vill bo kvar på campus. Många väljer att flytta till en lägenhet eller ett hus utanför campus. De brukar man göra med sina lagkamrater och vänner som man lärt känna under sitt förts år. Runt om de flesta skolor finns det lägenhetskomplex eller hus man kan hyra vilket gör att man fortfarande har ett skönt avstånd till skolan. Vissa skolor har till och med lägenhetskomplex runt om skolan som de ”samarbetar med”. Det gör att många studenter bor där tillsammans nästan som en del av campus, fast billigare.
I de flesta fall är det även billigare att bo utanför campus vilket kan hjälpa dig att spara pengar. När du bor utanför campus sparar du både pengar för boende men även mat kostnader. Du kommer då laga din egen mat vilket blir billigare då du endast betalar för det du behöver samt bestämmer du vad du köper och kan även kan förbereda mat för andra dagar. Du har även bott på egen hand sedan innan, lärt känna området och staden du bor i vilket känns tryggare och gör dig mer redo för att hyra något med dina lagkompisar.
Hur påverkar de olika boendena mitt scholarship?
Att bo på campus är vanligtvis dyrare än att bo utanför campus. Det är som sagt väldigt tryggt att bo på campus under första året. Det för att komma in i allt nytt och få en känsla av sammanhörighet. Efter det första året kan det vara skönt och finansiellt bättre att flytta. Att flytta från campus brukar spara dig pengar!
Om du har ett fullt scholarship så täcker det alla dina kostnader, både studieavgifter, böcker, boende och mat. Har du inte ett fullt scholarship så är det vissa kostnader du måste stå för själv. Summan är olika beroende på ditt scholarship och vad avgifterna är. I majoriteten av fallen är det billigare att då flytta ut från campuset. Du sparar pengar då kostnaderna för både boende och man oftast är mindre. Det kan betyda att ditt scholarship helt plötsligt täcker alla kostnader du behöver betala in till skolan. Vissa personer kanske fortfarande har scholarship över. Det innebär att du kan du få ut de pengarna i form av en check för att betala för din hyra som ett alternativ.
Vi hoppas att denna informationen hjälpte er får svar på frågan “Hur bor man på college?”. Vill ni ha mer information om specifika skolor så rekommenderar vi er att gå in på deras hemsida och läsa under ‘housing’ kategoring. Här är även en länk till en artkel om olika sorters hosuing som kan finnas på campus.
Här kan du även läsa mer om att studera på college!
Det finns en del saker du kan göra för att maximera dina möjligheter för att komma in på en skola med högre krav, eller för att få ett högre scholarship atletiskt men även akademiskt. I många samtal som vi har kommer frågor om det atletiska scholarshipet upp, vilket såklart är en viktig & avgörande faktor i processen för många. Något som glöms bort lite i diskussionerna är det akademiska scholarshipet. Det akademiska scholarshipet kan bli stort om du maximerar dina möjligheter och gör bra ifrån dig i skolan samt på testerna. Vi har samlat ihop lite information om den akademiska delen på college, vad som är bra att veta samt hur du kan maximera dina chanser för ett ännu högre scholarship.
Akademiskt
Gymnasiebetyg
Dina betyg från grundskolan och gymnasiet görs om till det amerikanske betygsystemet. Alla värden läggs ihop och ger dig ett betygsnitt som i USA kallas för GPA. Ens GPA ligger på en skala mellan 0.0 – 4.0 där 4.0 innebär att du har A i alla ämnena. För att maximera dina chanser ytterligare är det viktigt att ha bra betyg och göra bra ifrån sig i skolan. När dina betyg omvandlas finns det en chans att ett B i Sverige motsvarar ett A i USA. Det kan också appliceras på andra hållet. Desto bättre betyg du har, desto större är din chans att få högre akademiskt scholarship. Vissa skolor använder sig av A till F medans andra skolor använder sig av A+ och A-, etc.
2.0 GPA
Som internationell student måste du ha mins 2.0 i GPA för att få lov att studera i USA. Detta är en nationell GPA gräns och om den inte är uppnådd får du som internationell inte fortsätta, eller börja studera i landet. Detta betyder dock inte att 2.0 GPA tar dig in på vilken skola som helst. Beroende på akademisk standard av skolan så har olika universitet och colleges olika antagnings GPA. Generellt sätt kräver en bättre akademisk skola ett högre GPA för att bli antagen.
Som en student-athlete måste du hålla minst 2.0 GPA varje år för att va eligible till att spela/utföra din sport. Det vill säga att varje år måste dina kurser för varje termin va minst 2.0 tillsammans för att du ska få lov att spela den uppkommande säsongen.
Engelska Tester
SAT
SAT är ett amerikanskt högskoleprov. Gemensamt för antagningen till alla högskolor i USA är att skolan vill skapa sig en helhetsbild av dig som student. SAT-resultatet är en viktig del men det varierar dock från skola till skola hur stor vikt de lägger vid resultatet. De flesta amerikanska universitet kräver ett testresultat på SAT när man ansöker, även för dig som utländsk student.
Testet innehåller tre olika delar och en frivillig uppsats:
- Reading Test: läsförståelse med flervalsfrågor som baseras på olika typer av texter (65 min).
- Writing and Language Test: flervalsfrågor där du ska välja den bästa meningen för att förbättra en text (35 min).
- Math Test: räkneövningar med till största del flervalsfrågor. Består av en del med miniräknare och en del utan miniräknare (55 min + 25 min).
- Essay (frivillig): skrivuppgift där du analyserar en argumenterande text och förklarar författarens argumentation (50 min).
TOEFL
TOEFL-testet mäter engelska språkkunskaper hos icke-modersmålstalare och används främst för att avgöra om din nivå i engelska är tillräcklig för att studera i ett land där engelska är undervisningsspråket. TOEFL är ett av de vanligaste engelska språktestet för att mäta engelska språkkunskaper innan du studerar i en engelskspråkig läroplan på ett universitet eller högskola.
TOEFL mäter fyra språkfärdigheter:
- Läsförståelse
- Hörförståelse
- Skrift
- Tal
Resultatet av provet ges i form av scores (poäng) för varje del och totalpoängen. Varje del ger 0-30 poäng och en totalpoäng på 0-120. Vilka poäng behöver du få på ditt TOEFL? Olika universitet och högskolor kräver ett TOEFL-poäng men poängen kan variera från skola till skola. Olika utbildningar kan också urskiljas och om programmet är på kandidat- eller magisterexamen m.m.
Här kan du läsa mer om TOEFL och SAT på vår hemsidan men du kan även läse mer på de egna hemsidorna!
Förbered dig inför testerna!
Det är bra att förbereda sig inför proven. Genom att se vilka frågor som ställs och hur de ställs kommer du förmodligen att känna dig mer avslappnad på själva testdagen. Du kan ta ett fullständigt övningstest som ser ut som den riktiga varan och få dina testresultat på Collegeboards webbplats. Du kan skriva SAT flera gånger, vilket rekommenderas eftersom du vanligtvis får bättre resultat ju fler gånger du skriver. Det fungerar också så att det är det bästa resultatet du fått på en del som räknas, oavsett när du gjorde det. Det kan dock vara en fördel att dubbelkolla med skolan hur de bedömer resultatet, då det kan variera från skola till skola.
Akademiskt scholarship
Detta är ett stipendium som du får när skolan utvärderar dina senaste betyg och provresultat. Det är ett stöd som nästan alltid inte är förhandlingsbart. De flesta skolor har en etablerad matrikel, ofta offentlig, där du får en viss summa beroende på hur du bra du gör med dina betyg och provresultat. Det är viktigt att veta att detta stipendium är kontinuerligt under universitetsåren.
Skolan går hand i hand med sporten
Med bra test scores i både TOFEL och SAT testerna, tillsammans med ditt gymnasiebetyg kan du maximera dina chanser för ett bättre akademiskt scholarship. Samtidigt ger det dig chansen att välja mellan fler skolor då du har de akademiska meriterna som krävs för fler skolor. Det kan även hjälpa dig med coacherna! Skolan går hand i hand med sporten. Därför är det viktigt för dig att hålla uppe ditt GPA så att du får lov att spela. Det ger också coacherna en uppfattning av att du kommer klara dig bra då du kan kombinera din sport och skolan.
Låt inte hela denna skol och betyg förklaringen stressad dig! Det finns krav och en viss nivå du måste uppnå men skolan upplevs generellt som lättare i USA för svenskar. Det är på grund av hur de lägger upp allt skolarbete samt hur de strukturerar klasserna. Om du skulle vara på gränsen med dina betyg så har 9/10 coacher infört studyhall vilket innebär att under en viss tid och specifika dagar i veckan möts spelar som behöver få bättre betyg upp och studerar tillsammans.
Terminerna
Terminerna och kurserna på college i USA funkar annorlunda från Sverige, men de kan även skilja sig mellan olika skolor i USA. Det finns både semestersystem samt quarter-system. I ett semestersystem så är skolåret uppdelat i 3 olika terminer. Höstterminen sträcker sig från mitten av augusti till mitten av december och sedan startar skolan i början eller mitten av januari fram tills början av Maj. Om man vill ta extra klasser för olika anledningar så kan man även ta sommarklasser, vilket blir en termin som sträcker sig från mitten av maj till början av augusti. I mellan dessa lov har man röda dagar samt lov så som Thanksgiving, Spring break och Labor day etc.
Ett quarter-system är skolåret uppdelat i 4 terminer där varje termin är ca 10–11 veckor. I ett quarter-system så sträcker sig höstterminen från början av oktober till mitten av december och därefter har man jullov. Vinter terminen startar sedan i början eller mitten av januari fram tills slutet av mars. Vår terminen startar i början av april fram tills mitten av juni. Ett akademiskt år sträcker sig vanligtvis från höstterminen till vårterminen, vilket innebär att sommarterminen inte är obligatorisk. Vill man ta sommarklasser så sträcker den terminen sig från början av juli fram tills slutet av september. Mellan varje quarter har man jullov, sommarlov, spring break och höstlov. Precis som i ett semestersystem så har man även röda dagar samt högtider så som Thanksgiving.
Kurser & credit hours
Utöver terminerna så skiljer även kurserna på college i USA sig lite från i Sverige. Som en internationell student måste man ta minst 12 credit hours varje termin för att få lov att studera i landet. För att få lov att spela sin sport så måste 24-semester eller 36-quarter credit hours vara godkända efter ett akademiskt år. Åtminstone 18-semester eller 27-quarter credit hours måste vara intjänade mellan höst och vårterminen, och upp till 6-semester eller 9-quarter hours kan bli intjänade under sommaren.
I ett semester system är en klass vanligtvis värt 3 credits, vilket innebär att man behöver ta åtminstone 4 klasser varje termin som en internationell student. Man vanligtvis 16 credits varje termin i ett semester system för att ta examen efter 4 år, det vill säga 6 klasser per termin. I ett quarter system däremot är en klass vanligtvis värt 5 credits. Det innebär att man vanligtvis tar 3 klasser som mninst varje termin vilket motsvarar 15 credits under en quarter. Beroende på vilken skola man går på så måste man ta ett visst antal credits för att ta examen. Antalet credits varierar lite beroende på skola, men främst beroende på vilket systemskolan har – quarter eller semester.
Vill du ha mer information om fördelar och nackdelar med semester system och quarter system kan du läsa det här! Vill du veta mer om att studera på college i USA kan du läsa mer här!